Du som läst mina bloggar kan förstås inte undgå att det alltid skall snackas om mat. Och ja, detta är ytterligare ett matblogginlägg. Så äter du inte mat kan du sluta läsa här…

Om du fortsätter kan du se inlägget som ett komplement till min kollega Rok’s inlägg från 6 maj.

Inför mitt första besök i landet hade jag jobbat hårt med att neutralisera mina gastronomiska förväntningar. Men jag kunde inte låta bli att tänka på att landet har finfina förutsättningar, i alla avseenden faktiskt. Berg- och skogslandskap = vilt. Mil efter mil med kust = havsmat. Böljande sydsluttningar = vin. Medelhavsklimat = olivolja. Samt inte minst närheten till Italien och därmed sannolikt en pastatradition värd namnet.

Nå, hur gick det då?

Vi börjar med basen i mycket av matlagningen, nämligen olivoljan. Här hade Rok utlovat att vi skulle köpa med oss den allra bästa av olivoljor hem. Problemet var bara att vi passerade byn som gjorde just den här oljan söndagen den 1 Maj. Det blir inte mer helgdag än så i Kroatien kan jag försäkra. Här lyckades han dock få tag på numret hem till den bästa av producenterna. Och vips var vi välkomna till henne där hon hällde upp 1,5 liter till oss var från sin privata oljekälla i garaget!

Sen var det vinet. Jag fick inte tillfälle att pröva något rött vin. Däremot passade det vita bra till såväl pasta som fisk och skaldjur. Här är en bild från Gigis i Pula som bjöd på ett utmärkt vitt vin till pastan, och serverade hembakt bröd i små skattkistor!

Skaldjuren fick representeras av blåmusslor som vi intog vid Limfjorden. Ja, Kroatien har en Limfjord också. Riktigt spektakulära vyer. Och mycket smakfulla musslor i vitt vin med lök, vitlök, persilja och olivolja!

Det här med förrättsröror är de också duktiga på. Här är några varianter vi stötte på under vägen från Krk i mellersta Kroatien till Umag i norr.

I Rovinj satt vi en stund i hamnen och följde en fiskares vedermödor i kvällssolen. Att fixa båten till gryningen helt enkelt. Bara för att jag skall kunna äta färsk fisk imorgon kväll! Sympatiskt

Slutligen blev det lite vilt i form av en platta kallskuret. Som den moralpappa jag är vill jag bara tillägg att det tillverkas förvånande fyllig alkoholfri öl som den nedan! Måltiden intogs faktiskt inte i Kroatien utan i de Slovenska bergen vid byn Bled. Men det är en annan historia…

Det är min uppriktiga förhoppning att du nu blivit sugen på Kroatien! Här väntar dig massor av spännande matupplevelser. Och vill du ha någonstans att bo klickar du bara här.

BON APETIT!

Och nej, det går inte lika bra med selleri…