Jag var nästan 20 år och hade precis fått min första reseledartjänst. I Dubrovnik. Först gången jag klev in på Stradun, huvudgatan i gamla stan, gick jag mest och bara stirrade med öppen mun. Det var en överväldigande känsla. Kände mig ödmjuk (tänk dig, 20 år, bäst i hela världen, inget man inte klarar av och ändå – ödmjuk).
I södra ändan av Stradun ligger Gradska Kavana, caféet med kanske världens vackraste utsikt. På den stora terrassen satt en massa människor och njöt. Minns så väl känslan av att inte våga mig in. Det var för fint…..
Under den sommaren kom jag att upptäcka och uppskatta café livet i stan. Ljumma kvällar, långsamma promenader längst gränder och torg och ett otaligt antal kaffekoppar. Förutom att vi jobbade hårt under dagarna och att det ofta var saker som skulle fixas till sent in på natten så hann jag med en massa kul. Minns otroliga sol och bad upplevelser i skärgården, en mängd underbara gäster samt en romans som jag borde gjort mera av. Den sommaren var bra för mig.
Nu är Dubrovnik åter med i vårt utbud. Härliga, charmiga, enastående Dubrovnik!
Välkommen åter Ragusa!
Admir Stupac
Undrar är den lika dyrt såsom den är fint
martha juhasz
-jag minns också mina resledarminnen från Dubrovnik före kriget-det hotellet blev en krater.Idag är Ragusa en riktig turistfälla-invADERAD AV kRYSSBÅTAR OCH VAD FINNS ATT SE?EN MASSA TURISTER…………….
Allt går att sälja med mördande reklam…………..